ebba.ossiannilsson
När vi frågade Regeringskansliet (den 19 maj 2020) vad de menar med “öppen”, och om det finns några krav gällande öppenhet på de institutioner som kommer få del av dessa medel, fick vi följande svar:
När det gäller vad regeringen avser med öppen nätbaserad utbildning, så avses det som regleras i högskoleförordningen (11 kap) och anslutande regelverk. Där framgår bl.a. att:
– Med öppen nätbaserad utbildning avses utbildning som ges via internet och som är öppen för alla, utan förkunskapskrav.
– Öppen nätbaserad utbildning ska knyta an till och främja den utbildning eller forskning som lärosätet redan har.
– Lärosätena får anordna prov för deltagarna, sätta betyg och utfärda utbildningsintyg.
– Den öppna nätbaserade utbildningen är avgiftsfri för deltagarna.
– Öppen nätbaserad utbildning ger inte rätt till studiemedel.När det gäller öppna lärresurser har Sverige inte några rekommendationer för hur lärosätena kan arbeta med öppna lärresurser enligt Unescos definition. Det är dock en intressant fråga att titta vidare på och vi tackar för inspelet.
Sverige var alltså en av ungefär 200 stater som antog OER-rekommendationerna för ett halvår sedan, och i dagsläget har Utbildningsdepartementets tjänstemän ingen plan för hur lärosätena ska arbeta med frågan, utan tackar för inspelet. Eftersom Sverige var med i konsultationen inför att rekommendationerna antogs blir vi lite förvånade över responsen. Vi ser också med glädje fram emot att kunna bistå både Utbildningsdepartementet och Svenska Unescorådet på alla tänkbara sätt inför implementeringen av rekommendationerna inom en snar framtid.
Det handlar också om att riksdagen så sent som 2019 fastslog attSverige ska vara ett digitalt framgångsland, där “öppna data” har fått ett särskilt fokus. I förslaget kan vi läsa att Sverige halkat efter vad gäller öppna data, och att landets digitalisering bland annat hämmas för att svenska myndigheter inte prioriterar området. Så verkar onekligen vara fallet när det kommer till OER, som kan räknas in i den breda globala rörelsen för öppenhet. Där finner vi också exempelvis open access, som framförallt handlar om öppenhet kring vetenskapliga publikationer, samt de 10 områdena för öppenhet som antogs 2017 i form av Cape Town Open Education Declaration.
