Welcome to my Blog

Here, I will discuss topics, and current trends on open, online, flexible and technology enabled/enhanced learning (OOFAT), including Massive Open Online Courses (MOOC), Open Educational resourses (OER), Open Educational Practice (OEP, and Open Educational Culture (OEC). In addition I will discuss current trends and news related to quality, innovation, serendipity, rhizome learning, agility, and leadership.

UNESCO rekommendationer för Open Educational Resources (OER)

UNESCO har skickat ett förslag till alla länders regeringar angående rekommendationer om implementering för Open Educational Resources (OER). Regeringskansliet i Sverige har också erhålleit den och har därför nu gått ut till berörda för att  få synpunkter. Jag är stolt och hedrad att direkt från Regeringskansliet blivit tillfrågad att yttra mig. Jag leder ICDEs OER Advocacy Committé och därigenom har vi bidragit till de skrivningar som nu föreligger i förslaget.

Från Regeringskansliet står det bl.a. i förfrågan:

Det politiska intresset från både denna och förra regeringen har dessvärre varit ganska svagt vad gäller OER.

OER är oftat licensierade med Creative Commons (CC) och definieras av UNESCO så här

Open Educational Resources (OER) are teaching, learning and research materials in any medium – digital or otherwise – that reside in the public domain or have been released under an open license that permits no-cost access, use, adaptation and redistribution by others with no or limited restrictions.

Förslaget kommer efter flera års diskussioner inom UNESCO om behovet av  rekommendationer för OER. UNESCOs generalkonferens beslutade hösten 2017 att det finns ett behov

...to reinforce international collaboration in the field of Open Educational Resources (OER)” och att “a recommendation could be an essential tool to strengthen the implementation of national and international legislation, policies and strategies in this field, as well as to enhance international cooperation on the use of Open Educational Resources (OER) in support of Sustainable Development Goal 4 ‘Education’”.

Förslaget om rekommendationer om OER kommer att behandlas på Unescos generalkonferens 2019.

I enlighet med Unescos stadgar måste en preliminär rapport och ett förslag på rekommendation skickas till samtliga medlemsländer med möjlighet för synpunkter i god tid innan en rekommendation kan antas. 

En rekommendation riktar sig till medlemsländerna och är ett uttryck för gemensamma ståndpunkter i en viss fråga och en uppmaning att genomföra vad som framförs i rekommendationen. Samtliga medlemsländer ska sedan rapportera om genomförandet av en rekommendation vart fjärde år till Unesco.

Jag ska lämna synpunkter på rekommendationen senast den 30 november. Sedan kommer Regeringskansliet att sammanställa samtliga inkomna synpunkter och bereda dessa innan Sveriges synpunkter skickas till Unesco i januari.

Vad menas egentligen med öppenhet?

Blogginläggets idé kommer från nätverket Mötesplats OER och är främst författat av Josefine Hellroth Larsson, Ebba Ossiannilsson och Christophe Premat.Blogposten är på svenska (The BLog is in Swedish)

 

Vi i nätverket Mötesplats OER vill se medvetenhet och handling från såväl utbildningsinstitutioner, museer och skolor som från ansvariga myndigheter och regering när det gäller att lyfta vikten av OER och hela öppenhetsrörelsen förespråkad av Unesco. Fritt (gratis) på nätet är en sak, men öppenhet något helt annat när det kommer till mänskliga rättigheter och social rättvisa. Det betyder att människor ges möjlighet att anpassa, dela och använda utbildningsmaterial utifrån sina egna behov och sammanhang.

oer unesco

OER-loggan i oförändrad version, av JonathasmelloCC BY 3.0

Unescos OER-rekommendationer

I höstas (25 november 2019) antogs Unescos rekommendationer för hur medlemsstater globalt och lokalt ska arbeta med implementeringen av OER, av nästan 200 länder. Rekommendationerna går från medvetandegörande till handling, implementering, monitorering och utvärdering. Det är fem områden som prioriteras:

  • Utveckla kunskap och kapacitet hos intressenter för att hitta, återanvända, skapa och dela OER
  • Utveckla stödjande politik
  • Tillgodose inkluderande och rättvis tillgång till OER av hög kvalitet, till alla
  • Utveckla hållbarhetsmodeller för OER
  • Underlätta internationellt samarbete (inom alla de fyra områdena ovan)

När vi frågade Regeringskansliet (den 19 maj 2020) vad de menar med “öppen”, och om det finns några krav gällande öppenhet på de institutioner som kommer få del av dessa medel, fick vi följande svar: 

När det gäller vad regeringen avser med öppen nätbaserad utbildning, så avses det som regleras i  högskoleförordningen (11 kap) och anslutande regelverk. Där framgår bl.a. att:  

– Med öppen nätbaserad utbildning avses utbildning som ges via internet och som är öppen för alla, utan förkunskapskrav.
– Öppen nätbaserad utbildning ska knyta an till och främja den utbildning eller forskning som lärosätet redan har.
– Lärosätena får anord­na prov för deltagarna, sätta betyg och utfärda utbildningsintyg.
– Den öppna nätbaserade utbildningen är avgiftsfri för deltagarna.
– Öppen nätbaserad utbildning ger inte rätt till studiemedel.

När det gäller öppna lärresurser har Sverige inte några rekommendationer för hur lärosätena kan arbeta med öppna lärresurser enligt Unescos definition. Det är dock en intressant fråga att titta vidare på och vi tackar för inspelet.

Sverige var alltså en av ungefär 200 stater som antog OER-rekommendationerna för ett halvår sedan, och i dagsläget har Utbildningsdepartementets tjänstemän ingen plan för hur lärosätena ska arbeta med frågan, utan tackar för inspelet. Eftersom Sverige var med i konsultationen inför att rekommendationerna antogs blir vi lite förvånade över responsen. Vi ser också med glädje fram emot att kunna bistå både Utbildningsdepartementet och Svenska Unescorådet på alla tänkbara sätt inför implementeringen av rekommendationerna inom en snar framtid.

 

Det handlar också om att riksdagen så sent som 2019 fastslog attSverige ska vara ett digitalt framgångsland, där “öppna data” har fått ett särskilt fokus. I förslaget kan vi läsa att Sverige halkat efter vad gäller öppna data, och att landets digitalisering bland annat hämmas för att svenska myndigheter inte prioriterar området. Så verkar onekligen vara fallet när det kommer till OER, som kan räknas in i den breda globala rörelsen för öppenhet. Där finner vi också exempelvis open access, som framförallt handlar om öppenhet kring vetenskapliga publikationer, samt de 10 områdena för öppenhet som antogs 2017 i form av Cape Town Open Education Declaration.

i4quality.se
Ebba Ossiannilsson is an e-learning expert and consultant with a range of research interests in the use of digital technologies for learning, teaching and research.
Follow me

delicious logo bw     https://www.researchgate.net/profile/Ebba_Ossiannilsson     https://www.slideshare.net/EbbaOssiann/

design & produktion: SL Development - responsiva webbplatser som fungerar på allt från datorer till smarta mobiltelefoner